Japp, det var temperaturen i växthuset kl 14.00 idag i Norrland zon 5. Nu är frågan, när ska jag börja vattna persikoträden med snö? Ett riktigt huvudbry måste jag säga.
20+
Kategori: Okategoriserade
De små liven, fyra till antal
Nu har Grace puttat bort de okläckta äggen och ägnar all sin tid till de fyra små liven. Ni läste rätt, under natten kläcktes en kolsvart liten dunboll så nu är de fyra kycklingar. Tiden framöver är alltid oviss när man talar om kycklingar. Man måste tyvärr ta med i beräkningen att de är väldigt sköra och gruppen kan vips reduceras med både ett eller två små liv. Men det tänker vi inte på idag, njut bara av bilder och film om ni har lust. I slutet av filmen ser man hur kycklingarna kryper in under Grace.
Familjen Grace
Vilken lycka, och det varje gång! Det svåraste är att låta de små liven vara ifred. Se och njut!
Tre ljuvliga små kycklingar i olika färgskalor har det blivit än så länge. En vit, en brunspräcklig och en grå. Visst är de väl söta som små karameller? Jag kunde bara inte låta bli att filma lite.
Nytt hö och pip i äggen
Lördag betyder som vanligt hönshusstädning. Dagens projekt innefattade nytt hö i värpredena, försiktigt kolla äggen som ligger under Miss Grace, städa hyllan i ladugården där jag har diverse hönssaker, och skrapa bort bajs från bänken under sittpinnarna och hönstrapporna. Till min lycka hörde jag pip i några ägg när jag lyfta bort Miss Grace från äggen för att hon skulle äta och dricka. Det är alltid spännande med en höna som själv ska ruva fram kycklingar. Det finns så oändligt många saker som kan omintetgöra hönans längtan efter att bli mamma. Pipen betydde att jag snabbt plockade fram kycklingvärmaren (ett värmetak som kycklingarna kan krypa under om mamman inte riktigt klara av att värma kycklingarna), kycklingfoder och täckte sidorna på buren för att minska kalldrag. Kläckning kan bli en utdragen process som kan ta flera dagar innan alla kycklingar är ute, det är bara att vänta och hoppas. Min önskan är att det i alla fall blir tre kycklingar så de får bilda en grupp. Håll tummarna! För er som orkar bjuder jag på några minuters hönskackel där de bara sprätter i det nya höet.
Soilblocker och lyckan
Om du odlar lever du … ett roligt och längtansfullt liv, det är mitt motto! Hur det går spelar nästan ingen roll det är den spännande vägen som är målet. Eller rättare sagt vägarna, för börjar du odla kommer du, om du vill, märka att det finns så många sätt att få det lilla fröet att gro, växa och frodas hela vägen till skörd. Frukt, blommor och grönsaker är fantastiska resultat men är inte huvudsyftet för mig, då skulle jag handla tomaterna och morötterna i närmaste matvarubutik.
En ny liten stig jag hittat i odlingsdjungeln är soilblockern. Helt otroligt vad det växt i de sockerbitsstora kuberna på endast tre dagar. Kraften i det lilla fröet är helt magiskt. De flesta fröerna har redan börjat rotat sig, vilket i sig är snabba ryck, men rosenskäran måste ha obegriplig växtvärk som redan hunnit blivit tre centimeter hög. Jag ser lite vitt ludd på jorden men det fixas genom att ta bort plasten, det har varit väl fuktigt och varmt. Jag kommer sänka värmen direkt alla fröer fått ordentligt fotfäste.
Idag invigde jag den mellersta soilblocker, var bara tvungen att prova. Den stod liksom bara där och väntade.
Soilblocker nu kör vi!
Nu har jag premiärprovat den lilla kubmakaren och det gick hyfsat. Lite klurigt att veta hur blöt jord/torvblandningen ska vara och hur hårt man ska pressa men det är bara att tuta och köra så ser vi hur det går om några veckor. Jag inser att de små blocken passar bäst till ljusgroende fröer då det är lite klurigt att täcka dem med jord, pillgöra är inte min bästa gren som sagt. Ett tips är att alltid sila jorden innan ni sår. Det blir en otrolig skillnad på jorden då rötter, småstenar och kvistar rensas bort. Jag köpte en enkom sil och det var en riktigt god investering i mitt tycke.
De fröer jag planterade för några veckor sedan börjar vara dax att plantera om i större krukor med lite näring i. Få se om det blir i morgon, kanske .
Hoppla nu har jag visst handlat för rökkontot igen
Jag har en förkärlek att klicka på beställa när det gäller höns eller odling. Vissa av er fattar, andra inte. Men jag har ett försvar, för vem kan man undra, men det är väl samvetet kan jag tro. Det är att jag inte röker. Fatta en sådan vansinnig tur för då anser jag att jag kan, nästan utan begränsningar, resa, handla odlingssaker och hönsgrejer och allt annat som jag faktiskt nästan behöver. Jag vet att om jag skulle röka för dessa pengar skulle jag för länge länge sedan förvandlats till en välrökt böckling men likafullt är det ett fantastiskt argument som kommer hålla tills jag glömt hur man gör när man beställer eller handlar på plats.
Vad är nu soliblocker undrar kanske ett fåtal av er. En soil blocker är verktyg som man använder för att pressa ihop fuktig jord till en kub. Då behöver man inte plastkrukor i de första omplanteringarna, fiffigt va!? Det passar dig som vill minimera användningen av plastkrukor. Det finns flera storlekar på dessa verktyg som ni ser. Vill ni veta mer kan ni googla på https://www.sarabackmo.se/soilblocker-odla-utan-krukor/ så får ni en mer utförlig beskrivning. Som sagt jag ska prova för första gången nu i helgen.
100% fokus hos Grace
Livet som blivande hönsmamma kräver både tålamod och uthållighet.
Miss Grace rör sig ur fläcken över huvud taget, hon ligger limmad mot äggen 24/7!
Det innebär att jag, Malin, får lyfta Grace från äggen en gång per dag så att hon äter, dricker och bajsar. Det är företeelser hon annars helt struntar i. Jag är så imponerad över dessa hönors totala fokus. Hoppas verkligen det börjar pipa i äggen om cirka en vecka.
Fruktbröd mellan staktagen
Man kan inte bara se på OS det är ju nästan oanständigt måste jag medge. Vad passar inte bättre än att mellan spelomgångar, tricks på snowboarden, varv på isen och staktag i spåret helt enkelt baka lite bröd. Idag blev det en av mina favoriter nämligen fruktbröd. Recept finns på bloggen såklart. Dessa blir utmärkt till morgondagens jobbfika, det är nämligen min tur nu.
Mr Horton, min oinbjudne följeslagare
Nu ska jag presentera min oinbjudne följeslagare Mr Horton. Han har en förmåga att dyka upp allt för ofta och tillbakavisas varje gång utan nämnvärd effekt. Rakt på sak kan man säga att han är en synnerligen otrevlig migrän som till stor del inte går att bota endast lindra ibland. Jag träffat honom tre till fem gånger i veckan året runt. Många människor som har Hortons har skov över året men den lyckan har inte jag förmånen att ha. I veckan har han verkligen trängt sig på. Två nätter i rad har jag legat med otrolig skallebang och bara väntat på att han ska dra. Ibland är besöken korta, bara en timme, andra gånger, som i veckan, har besöken avslutats efter många timmar. Som lindring använder jag tabletter, nässpray och sprutor, även frisk luft och motion och att ha huvudändan på sängen upphöjd är lindrande. Jag har även tränat upp ett mentalt tänkesätt där jag övertygar mig om att det kommer gå över, det är inte för evigt, det är bara ”ont i huvudet” ingen fara. Detta tankesätt är helt avgörande för att orka med detta helvete.
Mitt i skrivandet känner jag ändå oändlig tacksamhet över att jag bor i Sverige , omges av empatiska människor, har massor av kul grejer i livet som jag längtar till varje morgon (det är sant, nästan varje dag har jag en plan för något kul) har ett roligt jobb och en fantastisk familj, helt enkelt att jag lever.
Symtomen för Hortons är bland annat • huvudvärken cirklar, dunkar, svider runt ett öga, i mitt fall det vänstra, det börjar rinna och blir ibland rött • man blir orolig och rastlös vid anfallen vilket gör att jag sällan går och lägger mig, jag bara står ut tills det är över, det är också förklaringen till att jag nästan aldrig sjukskriver mig, • alkohol i mycket små mängder är ofta en utlösande orsak, så tråkigt-jag gillar verkligen alkohol i olika former i måttlig mängder, oregelbundna sovtider och jetlag- jag som absolut älskar att resa över hela världen, i mitt fall blir jag lite rörig i tänket vilket medför att jag måste fokusera och vara mer ordentlig i det jag gör just då • jag svettas och kissar mycket mer vid anfallen.
Jag har levt med Hortons i ca 10 år men har förhoppningen att vi gör slut när jag är runt 60 år. Horton brukar nämligen avvika då! Hoppas!!
Frö(ken) Malin odlar och en del annat 