
Kycklingar är aldrig populära i hönsflocken. De uppfattas antagligen som sjukt jobbiga tonåringar som inte vet när det är lämpligt att vara tyst eller hålla sig på sin kant. Av de anledningen måste man mycket varsamt låta alla individer lära känna varandra under överseende och under många dagar. En kyckling måste snabbt lära sig sin plats i rangordningen annars kan det svida ordentligt. För en vecka sedan flyttade jag ut kycklingarna till sommarhönshuset. I och med detta fick alla vuxna djur utom en höna bo utomhus utan möjlighet att gå in. Det är absolut inte synd om dem, hönorna vill ändå aldrig gå in om det inte är minusgrader. Har de bara ett värprede en pinne att sitta på och möjlighet till lite privacy så är det lugnt. En eller två snälla hönor är perfekt att börja med när flocken ska modifieras och byggas om. Varje kväll har jag flyttat in en höna eller tupp i kycklinggruppen. Än så läng har allt gått i fint och det gnabbas inte särskilt mycket. Idag ska eventuellt den totala föreningen ske, spännande! Just nu har kycklingarna fått gå ut i den öppna buren och de vuxna djuren har skickats ut i inhägnaden utan möjlighet att gå in till kycklingarna. Det är ett pussel och pyssel att ha hönor.



